Ibland tittar jag på mitt sparande och funderar: har jag egentligen gjort det onödigt svårt för mig?
Min CAGR är 14,02 %, vilket jag såklart är nöjd med. Det är ett bra resultat. Men samtidigt väcker det en ärlig fråga: hade det ändå varit smartare att bara köpa fonder, som Avanza Zero eller Länsförsäkringar Global Index?
Det enkla svaret är: kanske.
Att välja fonder är svårt att argumentera emot. Det är enkelt, billigt och kräver nästan ingen tid. Särskilt en global indexfond är ett väldigt bekvämt sätt att spara långsiktigt. Man får bred spridning och slipper tänka så mycket på vilka bolag man själv ska välja.
Samtidigt känns det lite för enkelt att bara säga att fonder alltid är bättre. Om jag faktiskt har fått 14,02 % per år, då har min strategi uppenbarligen fungerat ganska bra. Då är det inte självklart att jag borde ha gjort något annat.
Men det handlar inte bara om avkastning. Det handlar också om risk, tid och energi. Hur mycket har jag behövt tänka, läsa och agera för att nå det här resultatet? Och hade jag varit lika lugn om marknaden vänt kraftigt ned?
Det är nog där kärnan finns. För många är fonder det bästa valet, inte för att de alltid ger högst avkastning, utan för att de är så enkla att hålla fast vid. Och det är ofta det som faktiskt spelar störst roll över tid.
Jag landar nog i att båda vägarna kan vara rätt. Om man tycker investeringar är intressant och har en fungerande strategi, då finns det inget fel i att bygga sin egen portfölj. Men om man vill göra det lätt för sig, minska risken att fatta dåliga beslut och ändå få ett väldigt bra långsiktigt sparande, då är indexfonder otroligt svårslagna.
Kanske är den bästa lösningen inte antingen eller, utan både och.
