I det flesta du förtar dig i livet så är det bra att vara ok bra men fantastiskt om man är riktigt bra. Själv är jag lite av en misslyckad perfektionist. Dvs jag vill att det ska vara bra men orkar inte riktigt hela vägen. Jag vill också gärna känna mig produktiv och är därmed bra på att dxra igång utan att alla detaljerna finns på plats utan det tar jag sen är planen sen blir jag helnervös. Det som är bra med detta är att jag hamnat i många intressanta situationen, tvingats lösa många problem jag själv skapat och lärt mig lite om mycket. Det dåliga är att jag inte är superbra på något eftersom jag inte jobbat igenom till grunden. Jobb jag utför är ibland innehållande slarvfel. Men bra att jag alltid hinner i tid med mina arbetsuppgifter eftersom jag startar omgående.

Nu till investerande. Så tror jag att dessa egenskaper har varit gynnsamma. Jag vågade börja köpa aktier i en finanskris utan att veta allt om aktier. Jag har också insett att jag inte kan så mycket om aktier eftersom jag inte grävt igenom all fakta. Detta har lett till att jag i stort sett undvikit riktiga surdegar i portföljen. Jag har inte överanalyserat och hittat mönster och kopplingar som inte finns. Jag har hunnit med att prova olika yrken, branscher och har rest en hel del vilket kunnat hjälpa mig att förstå aktiens affärsidé. Sen är jag lite allmänt medelmåttig och tycker lite som snittet. Gillar jag en produkt så finns det fler som tycker detsamma. Sen är inte aktier så komplicerat det finns svårare saker. Grundläggande matte kommer man långt med. Sunt förnuft, tålamod, självkännedom, fötterna på jorden och möjlighet att planer så kan du skapa en portfölj.

Så är ni som jag lite medelbra kom ihåg att det är bra. Medelavkastning har historiskt inneburit ca 10% och tom en medelmåtta som jag har lyckats slå det.

Hur ser ni er själva?